Handstrippning innebär att mogna, döda täckhår plockas bort från pälsen med fingrarna eller ett trimverktyg. Metoden används på många strävhåriga hundar för att bevara pälsens sträva struktur och färg. Här går vi igenom grunderna, vilka verktyg som används och vad du bör lära dig innan du börjar själv.

Hos många strävhåriga hundar sitter gamla täckhår kvar även när de är redo att lossna. Vid handstrippning, som också kallas handtrimning eller plockning, avlägsnas dessa hårstrån från pälsen.
Det skiljer sig från klippning med sax eller maskin, där hårstråna kortas av. Att kamma ur lös underull är också ett annat arbetsmoment än att plocka mogna täckhår.
För det andra arbetsmomentet finns vår guide om hur du tar bort lös underull.
Handstrippning används bland annat på borderterrier, cairnterrier, schnauzer och strävhårig tax. Det är hundens päls som avgör om metoden passar, inte enbart rasnamnet.
Även inom en ras kan pälsens struktur variera. Be en uppfödare eller hundfrisör med erfarenhet av handstrippning bedöma pälsen om du är osäker.
Läs mer i vår guide om vilka hundraser som ska trimmas.
Handstrippning hjälper till att behålla den sträva täckpäls som är typisk för många trimraser. Vid återkommande klippning kan pälsen upplevas som mjukare och få en annan färg eller struktur. Hur tydlig förändringen blir varierar mellan hundar.
Klippning behöver ändå inte vara fel för varje individ. För exempelvis en äldre hund kan en anpassad klippning vara ett bättre alternativ. Hundens välbefinnande ska styra valet tillsammans med pälsens förutsättningar.
Korrekt handstrippning av mogen päls ska inte göra ont. Hårstråna ska lossna relativt lätt. Om de sitter fast ska du inte dra hårdare.
Avbryt om hunden visar smärta, huden blir irriterad eller hunden blir tydligt stressad. Be om hjälp med att bedöma pälsens mognad och tekniken innan du fortsätter.
Du behöver inte köpa många verktyg för att börja lära dig. Fingrarna och en kam kan räcka för de första momenten, efter att du har fått tekniken visad.
En borste eller karda kan komplettera den löpande pälsvården, men ersätter inte handstrippningen. Välj verktyg efter hundens päls och det arbetsmoment du har fått lära dig.
Börja gärna hos en erfaren hundfrisör, uppfödare eller på en trimkurs. Be att få se vilka hår som är mogna, hur huden ska stödjas och hur du håller fingrarna eller trimkniven.
Välj en lugn plats med ett halkfritt underlag. Gå försiktigt igenom pälsen med en kam och kontrollera att området du ska arbeta med är fritt från tovor. Börja med ett kort pass och belöna hunden för lugn hantering.
Mogna täckhår kan ofta se längre och rufsigare ut än resten av pälsen. Utseendet räcker dock inte för att avgöra saken: håren ska också lossna lätt med den teknik du har fått visad.
Om du måste ta i är det dags att stanna upp och få hjälp med bedömningen.
Stöd huden med den fria handen och håll den försiktigt sträckt. Ta ett litet antal mogna täckhår och plocka i hårets växtriktning, längs kroppen. Undvik att dra rakt ut från huden eller rycka i stora tussar.
Börja på ett område som en erfaren trimmare har visat dig. Försök inte göra hela hunden vid första tillfället. Ansikte, öron och andra känsliga områden kräver särskild kunskap och kan behöva en annan metod.
Intervallet beror på ras, pälsens tillväxt och hur pälsen sköts mellan trimningarna. För en borderterrier är ungefär två större trimningar om året ett vanligt upplägg, men det är inte ett schema som passar alla hundar.
Vid så kallad rolling coat plockas mindre mängder mogen päls regelbundet för att hålla pälsen i ett jämnare skick. Be om ett upplägg som passar just din hund och den tid du kan lägga på pälsvården.
Ja, många hundägare lär sig att sköta hela eller delar av trimningen själva. En praktisk genomgång gör det lättare att förstå både handgreppen och hundens päls.
Du kan också kombinera mindre underhåll hemma med större trimningar hos en hundfrisör. Börja med de moment du känner dig trygg med och bygg vidare därifrån.
Se vårt utbud av trimverktyg för hundens pälsvård.